Att vara seg, trött och allmänt osugen på träning

Det finns dagar och det finns dagar. Igår och idag är dagar som känns oändligt sega och omotiverade, kanske börjar jag bli sjuk. Ska jag verkligen träna, borde nog ta det lugnt – eller?

För att svara – ställer jag mig några enkla frågor:

  1. F: Hur länge? S: Ett par dagar
  2. F: Symptom eller annan orsak S: Sovit dåligt.
  3. F: Feber eller ont i halsen. S: Nej

Så, egentligen handlar det antagligen om sömnskuld. Den är inte farlig att träna med. Kan jag motivera mig att köra ett pass vore det bra! På med dojjorna och ut och spring.

 

Träningskläder som luktar illa – lösningen

Det är roligt att köpa träningskläder, skor och andra saker. Tyvärr har dessa syntetprodukter en obehaglig tendens att lukta sämre och sämre ju mer frekvent de används, trots tvätt.

Många gånger satt jag bredvid en kompis på spinningpasset och andades genom munnen. Han kläder luktade varken hallon eller blomsteräng. Han är väldigt aktiv och en av få som verkligen använder sina träningskläder tills de verkligen är trasor. Han kläder har även en trist förmåga att dra på sig en obehaglig odör efter en tids användning. Han besväras av detta, han känner själv att kläderna luktar – men han har inte råd eller lust att köpa nya kläder varje vecka.

Vid en fest träffade min kompis en person utbildad inom bio-kemi, samtalsämnet om de illaluktande kläderna kom snabbt på tal. Enligt bio-kemisten är det bakterier som luktar, inget farligt. Dessa är svåra att bli av med, de tål tvätt i högre temperatur är kläderna. Att lägga kläderna i frysen är inte heller säker lösning då dessa bakterier även kan klara låga temperaturer genom övervintring. Lösningen enligt denne fackman skulle vara alkohol. Men att göra av med den mängden sprit är antagligen dyrare än vad nya kläder kostar var männen överens om .

Lösningen heter ättiksprit.
Så drabbas även min favorittröja av denna farsot. Den gick verkligen inte att använda då den stank efter någon timmes användning. Tröjan var såklart den dyraste i samlingen och jag var irriterad på riktigt över att inte kunna använda denna. Så – efter en massa tester, bl.a. frysning och 90graders tvätt sprang jag på en sida som rekommenderade att använda ättiksprit i kombination med vatten. Detta kan förstöra färgen på plagget men alternativet var att kasta eller bränna för att bli av med lukten. Så jag blandade

  • 2dl koncentrerad ättiksprit 24% med
  • 6-7 l vatten i en hink och lät
  • ligga i blöt i två timmar följt av
  • en tvätt utan tvättmedel

Detta tog bort odören från min tröja, testade igen med en annan piké tröja som jag noterat samma problem med. Lukten försvann även där.

Första swimrun passet

Första riktiga swimrunpasset gjordes idag.

Sommar och stackmoln, 20C i vattnet inga vågor skapade perfekta förutsättningar. Detta var ett test, att springa i mina terrängskor efter att ha försökt simma i desamma. Känna på hur växlingarna påverkar kroppen.

Skapade en bana ca 500m löpning och 100m simma. Varvade 5 gånger, bra test av växling.

Resultatet var över förväntan. Växlingar är jobbiga, svårast för mig är att det gungar en del efter man kommer ur vattnet. Tydligen har detta något med vatten i örat som påverkar balansen att göra. Det försvinner dock inom 25-30m när man kommer igång med löpningen.

Watskidräkten fungerade ok, var väldigt tungt för axlarna. Detta kanske beror på att jag Simmade 1km i öppen sjö igår, eller så beror det på att dräkten inte är gjord för att simma i. Dräkten är 5/3mm och passade nästan perfekt, skulle vilja ha en som är lite mindre.

Simglasögonen från Speedo modell Futura Biofuse var grymma, immade lite men annars mycket bra. De stora linserna skapar bättre uppfattning om placering. Resultatet är rakare linje mot mål – tjänar många sekunder per 100meter.
20130810-125235.jpg

Skorna – mina trotjänare Salomon XA PRO 3D Ultra (inget GTX) fungerade mycket bättre än väntat. Satt bra och hindrade inget vid simningen. Var lätta och fina efter simningen. Toppen

20130810-125248.jpg

20130810-125254.jpg

Alla dessa E-medel, light-produkter och snabba kolhydrater

Egentligen är det inte svårt att se – den rika världen blir fetare och fetare.
Det som är “inne” i den rika världens mode-elit är att vara heroinchick d.v.s. anorektiskt smal på gränsen till att fungera som människa. Det är bilden som målas ut av reklammakarna i väst, till våra barn – de som inte vill bli feta äter mindre fett.

Att äta mindre fett har varit ett självklart kostråd från nästintill alla dietister sen 80-talet. Sen dess har problemen med fetma, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes eskalerat. Sverige har varit förskonat från fetma-problematiken tills senaste 10-15åren, då har Sverige också fått flera personer som lider av allvarlig fetma. Stillasittande arbete och framförallt datorer och TV-spel har identifierats som de största bovarna till att denna epidemi sprider sig över landet. Tonåringar utmålas som lata – en “det var bättre förr” mentalitet har börjat spridas. “Då var vi ute och lekte med kottar i skogen” hörs ofta. Är detta sant?

I min mening är det inte det!
Att beskylla dessa barn för att de inte orkar vara ute och leka när de inte har någon energi – är det schysst. Vi stoppar i dem Oboy gjord på lättmjölk, Lätta smord på en formfranska med marmelad. Barnen blir jätteglada i en timme, sen är energin slut. I skolan lagas ingen mat längre, den skeppas från ett skolkök som vann en upphandling genom att erbjuda lägst pris. Maten de får håller en sådan kvalité att ingen vill äta den – framförallt inte barnen och därmed får de i sig ännu mindre energi. Det skapas en ond cirkel som bygger på snabba kolhydrater från bröd gjort på vete, behandlat ris, processad majs och andra glykogener. Klart att barnen väljer ett alternativ som är sött istället för fett. Dessa processade livsmedel – som inte benämns i innehållsdeklarationen – kan påverka kroppen negativt och bryta ner den på sikt.

Här är en skön lista på e-medel – läskig läsning

Vinden börjar nu blåsa åt ett annat håll. Läkare börjar uppmärksamma att de kostråd som varit grunden för tallriksmodellen inte är bra – inte bra alls. Detta kommer samtidigt som den allmänna opinionen svänger, folk börjar misstro livsmedelsverkets rekommendationer och drar egna slutsatser. Nya tidens sociala medier är en bidragande orsak till detta, information och artiklar når snabbt en vetgirig allmänhet som snabbt kan ta del av nya råd och rön. Viktigt är att vara nog med källkritiken och felaktigheter påpekas snabbt i kommentarsfält av läsare.

Så – låt oss hoppas på att vi kan etablera kostråd som ger en god folkhälsa. Empiriskt belagda och som tål att ifrågasättas och utmanas. Hoppas att vi kan ersätta sockret med riktigt smör och äkta fett från vegetabiliska oljor såsom t.ex. olivolja. Förhoppningsvis drar vi ner på sockret som smakförstärkare och äter därmed inte dåliga råvaror. Vi ställer högre krav på producenter att odla utan gifter och minimera miljöpåverkan av gödning, gärna lokalt. Kanske kan vi ha lokala producenter som säljer sina varor i närheten av konsumenterna, så slipper vi långa transporter.

Kanske i framtiden – men låt oss fokusera på sockret, de snabba kolhydraterna och de processade livsmedlen först. De dödar folk snabbast!

Att börja träna, komma igång – det tar emot och gör lite ont

Det är lätt att sitta hemma i soffan, liggandes i sängen eller annat trevligt ställe och lova sig själv att börja träna. Då kanske man frågar sig, varför tränar jag inte 5ggr i veckan – jag har ju tid? Konstaterande att så svårt är det ju inte planeras ett liv med aktiv livhållning och goda kostvanor. Man skjuter lite på starten eftersom nya skor måste inhandlas, en ny fräck jacka och ett par tights i senaste modell beställs. Vattenflaskan kommer från samma ställe som gymkortet tillhör. En uppsjö av bloggar läses och uppdaterad med senaste kostråden bestäms datum för igångsättandet. Massor av tid och pengar investeras innan första träningstillfället inträffat.

Hur gick det då med träningen?
Antagligen en månads aktivitet, sen kommer ursäkterna. Kanske gör det ont, det är mycket på jobbet eller barnen är sjuka. Det finns lika många ursäkter som träningsbloggare – säkert en miljon. Motivationen, tankarna och all positiv attityd är som bortblåst.

Egentligen hade det funkat med ett  par gamla skor, mjuka byxor och en T-shirt inbakat i all den där positiva motivationen. Snabba promenader varvat med lättare jogg tre gånger i veckan i en månad för att hitta glädjen i träningen. Efter det, kan de dyra skorna provas ut hos en specialist, för att inte skadorna inte kommer krypande.

Lär dig då – hur lång tid behövs för att göra rätt?

Idioti – vet inte vad som driver mig till att springa för fort.
Behöver någon form av farthållare.

Idag var tanken att springa kontrollerat till löparbanorna – i sakta gemak genomför 5 x 400m. Springa hem igen.
Dit gick ganska bra – 1500m med fokus på teknik, korta stek och rak hållning. Stärkt av den fina tekniken gör jag första 400m i lugnt tempo med korrekt teknik. Nästa 400m springer jag med korrekt teknik och men med – för mig – högt tempo. Kroppen sprutar av mjölksyra och jag flåsar som en flodhäst efter detta andra varvet. Funderar allvarligt på att börja gå hemåt.

Så varv 3-4-5 blir jättetunga och det känns surt i kroppen när jag lunkar hemåt.

Nu – med runkeeper i telefonen ska jag försöka få till att den rapporterar hastighet varje minut. Det kanske kan få mig att dra ner på tempot!
Det måste till en ändring för jag kommer inte orka springa såhär…. punkt!

Att lyssna på kroppen för att undvika skador

När jag är väldigt motiverad tenderar jag till att skippa vissas varningssignaler från kroppen. Blickar jag tillbaka på när jag fått skador, kan jag nästan alltid påminna mig om att kroppen skickat varningssignaler om dessa.

Motivationen driver att jag är trångsynt. Jag vill hålla mig till mitt träningsupplägg – no matter what.  Kroppens signaler – att ha ont i ett knä, sena eller ligament är underordnat målet och säkert övergående. Ofta är smärta något som uppkommer i stunden och går bort när man upphör med aktiviteten. Vid långa pass uppkommer nästan alltid smärta som måste arbetas igenom, den är övergående – ibland kroppens sätt att säga att den är trött. Samtidigt finns det smärta som är mer diffus, tilltagande eller återkommande – dessa bör du hålla koll på. Tyvärr drar jag ofta på mig skador eftersom jag kör för hårt för fort.

Att kunna ta det lite lugnt, låta kroppen anpassa sig till ny träning eller högre belastning – behöver få ta sin tid. Formulera inte orimliga mål, det slutar oftast med att resultatet gör ont eller blir tråkigt!

Det går att lära sig hur man fungerar och hur vissa saker påverkar kropp och hjärna. Det kan vara en nyttig erfarenhet i det vardagliga, men antagligen något som bara är kul att ha erfarit.

Personligen fick jag denna resa under Fjällräven Classic 2009. Ett motionslopp som är 12mil – från Nikkaluokta till Abisko på Kungsleden. Fjällräven classic avverkas i den takt man själv väljer. Jag och min par-kamrat – låt oss kalla honom B, hade satt målet till 36 timmar. Målet sattes i Stockholm. Sittandes vid skrivbord när vi räknade på hur fort man borde kunna gå, vi underskattade fjällvärldens terräng och överskattade vår prestation orimligt mycket . Kanske jag lägger ut berättelsen på den här bloggen framöver.
Nåväl, vi stack iväg på denna strapats med öppna armar, glatt sinne och ett djävlar anamma. På vägen från Nikka till Abisko fick jag lära mig mycket om mig själv, om hur min kropp och min hjärna reagerar på energibrist, hur min hjärnan reagerar på smärta. Hur man kan hantera smärta över lång tid. Vissa tendenser hade jag stött på under militärtjänsten, men inte så extremt som under dessa 12mil.

Slutsatserna jag tar med mig är – välj din kamrat med omsorg, det gjorde jag och hade med mig en kompis som blev en mycket god vän under den här vägen. Projicera inte negativa saker på din kamrat, det handlar antagligen om dina egna briser – som du själv måste lära dig hantera. Tack B för ditt stöd under den här vandringen.

Vår tid blev strax under 45timmar – mycket stolta, mycket nöjda, mycket trötta och framförallt massor av erfarenheter rikare.

Puls och trösklar – hitta dina nivåer

Det är lätt att gå för hårt på passen. 
Pulsklocka på! Gränsen satt till 75% av maxpuls så blir träningen mildare, skönare och lustfylld. Nedan är generella gränser, här kan du räkna fram din egen teoretiska maxpuls.

Träningszon Intensitet i % av maxpulsoch slag/minut Träningstid Träningseffekt
MAX

90–100 %171–190 slag/min högst 5 minuter Effekt: Maximal eller nästan maximal andnings- och muskelansträngning.Upplevs: Mycket utmattande för andning och muskler.

Rekommenderas för: Mycket erfarna cyklister med bra kondition. Endast korta intervall, vanligtvis den slutliga förberedelsen inför korta cyklingstillfällen.

 

HÅRD

80–90 %152–172 slag/min 2–20 minuter Effekt: Ökad möjlighet att upprätthålla hög tröskeluthållighet.Upplevs: Muskulär utmattning och tung andning.

Rekommenderas för: Erfarna cyklister som tränar året runt, varierad längd. Blir viktigare under säsongen före tävlingarna.

MEDEL

70–80 %133–152 slag/min 10–60 minuter Effekt: Ökar det allmänna träningstempot, gör måttliga ansträngningarlättare och ökar effektiviteten.

Upplevs: Cykling med bra tempo och med konstant hög kadens.

Rekommenderas för: Cyklister som närmar sig träningshändelser eller vill öka sin prestanda.

 

LÄTT

60–70 %114-133 slag/min 60–300 minuter Effekt: Ökar den allmänna konditionen, återhämtningen och metabolismen.

Upplevs: Bekvämt och lätt, låg muskelbelastning och kardiovaskulär belastning.

Rekommenderas för: Alla som tränar långa träningspass under grundträningsperioder,och som tränar för att återhämta sig under tävlingssäsongen.

 

MYCKET LÄTT

50–60 %104–114 slag/min 20–60 minuter Effekt: Hjälper kroppen att värma upp, varva ner och återhämta sig.Upplevs: Mycket lätt, lite ansträngning.

Rekommenderas för: För återhämtning och nedvarvningsträning under träningssäsongen.

Styrkepass – fullt i lokalen = armhävningar på knogarna

Att invänta lunchen för att sen bege sig till styrketräningslokalen var en riktigt dålig idé. Där var fullt av folk och eftersom jag snyltar mig in i lokalen så vill jag inte ta redskap från de anställda. Så ut med en matta och köra övningar på golvet. En övning som jag kommit att tycka mycket om är “armhävningar på knogarna”, jag gör dem på en vikt handduk eller träningsmatta. Man får en övning som tar nästintill på hela främre delen av kroppen, bröst, armar och lite rygg samtidigt som man statiskt tränar mage.

Övrigt så tycker jag att sit-ups är underskattade samt att statiska knäböj utan vikt kan vara grunden i att  vara skadefri.

Att komma igång med löpning

Jag har en hatkärlek till löpning.
Tyvärr lider jag av obotlig prestationsångest när jag springer – det går aldrig fort nog i mitt tycke. Så – jag springer alltid med för hög puls, vilket leder till att jag drar på mig mjölksyra. Efter 20 minuter är det så helt omöjligt att fortsätta springa eftersom syran pumpar runt i hela kroppen.

I ett försök att råda bot på detta skall jag börja springa på den lokala löparbanan och hålla samma tempo 5×800 meter. Då borde jag kunna hitta en fart som jag kan stå ut med längre sträckor. Min farhåga är att det kommer bli trångt på löparbanorna i slutet av augusti – när friidrottsklubben drar igång träningen. Då får jag ta den problematiken då.

Igår var jag ute – sprang i sommarkvällen, underbart med 23-24 grader. Sprang till löparbanorna – körde 10×400 och sprang hem. Har rejäla känningar i vaderna idag.

En annan sak som ofta händer när jag sätter igång med löpträning är att skadorna anhopar sig. Målet nu är att försöka nyttja sena sommaren och hösten till att fila på löpning och teknik – sen gå in i simhallen. Då får benen vila från mitten av november (eller när snön kommer) till mars, bortsett från korta rundor på lunchen.