Att mata längder i en bassäng – fram och tillbaka är ganska skönt.
Det är runt 27 grader i vattnet, varm och behaglig temeperatur i luften. Det kanske skvalpar lite, men vågor är egentligen inget att ta in i beräkning. Än bättre är att simmare ej heller behöver akta sig för diverse båtar – segelbåtar med elak köl eller motorbåtar som gör djupa sår med propeller.
För den som inte använder en bassäng för simträning – finner tillvaron något annorlunda. Vattentemperaturen gör det nödvändigt med våtdräkt, vilket kan vara en fördel för den ovane simmaren. Dräkten gör att kroppen för mer flytkraft och simläget förbättras vilket har positiv inverkan på tekniken. Dräkten kan däremot vara hämmande för rörligheten i axlarna – speciellt om det inte är en utpräglad simdräkt. När själva simningen väl startat brukar inte vattentemperaturen utgöra något hinder (för +14grader iallafall) eftersom simmaren håller sig ganska varm via aktiviteten. Huvudet kan dock kylas och det är då en fördel med badmössa. Eftersom jag är någorlunda välutbildad sjöman – utan att vara professionell – så anser jag att openwater simmaren måste ha följebåt. Om inte träningen sker i avlyst område, fartbegränsat område eller utmärkt område (t.ex. med bojar) så är det livsfarligt att simma omkring i vatten där båttrafik kan förekomma. Det finns släp-bojar och diverse andra saker som förbättrar synligheten, men det är marginellt. Simma hellre i en insjö där motorbåtstrafik är förbjuden – det brukar finnas inom rimliga avstånd.
När man väl är skyddad så är openwater simning helt underbart. Man kan ligga och nöta på ett ”ben”/sträcka lång tid, hitta rätt tempo och bara nöta på. Underbart att slippa vända varje 25 meter, glo på rader av kakel eller krocka med någon annan.
Bara att gå in i sig själv och hitta rytmen! då trillar det snabbt upp i mängd. 1500 meter avverkas lätt när man väl hittar sitt flow.